Det här med sömn...

Tänk vad önskemålen växlar över tid. För ett år sedan tyckte jag att det var fantastiskt om jag fick sova mer än tre timmar i sträck under en natt. Då klarade jag mig. I höstas tyckte jag att Noels sömnmönster var toppen. Han sov sex timmar per natt och fyra timmar på dagen. Då kunde jag också överleva. Idag sover han 10, 5 timmar i ett sträck per natt och två timmar på dagen. Och jag är helt urlakad. Blir förbannad om han skulle få för sig att somna en timme senare eller vakna en timme tidigare. Hur ska en mamma egentligen överleva om hon inte får sina åtta timmars sömn per natt? Och även om jag faktiskt ibland både sover nio eller tio timmar så är det inte tillräckligt. Var tog orken vägen? Hoppas den bara gått vilse och att den irrar sig tillbaka till mig. Fort. För min omgivnings skull.