torsdag 25 september 2008

Inställt

Som vanligt slår livet till när man minst anar eller vill det. I morse bestämde jag och Magnus att vi skulle gå på restaurang ikväll. Det är inget man unnar sig speciellt ofta som småbarnsförälder, om man inte räknar Mc Donalds till restaurangkategorin. Då är vi på restaurang regelbundet.

Men som sagt, ikväll skulle vi ta vårt restaurangande till högre höjder. Vi skulle till och med boka bord. På en fin italiensk restaurang i närheten av hemmet. Sedan skulle jag, mätt och belåten, åka till stugan för att måla sista lagret äggoljetempera i sovrummet och sedan knoppa helt själv.
Vi gör så ibland när sömnbristen varat under en längre tid, att jag åker ut till stugan och sover. Magnus sover som en stock jämt och störs aldrig av ljud, barnhosta eller ventilpip och har också en avundsvärd förmåga att somna om på en minut och han trots allt blir väckt. En annan ligger vaken och störs av alla ljud, vaknar av alla barnhostar och utvecklar ett vansinne av ventilpipet.
Jag hatar ventilpip. Mer än någonting annat.
Ja.
Så då får jag ibland åka och sova ostört en natt.
Magnus bokade bord 17.30 till två vuxna och ett barn.
16.50 blir Noel hysterisk. Han skriker och skriker och skriker och vrider sig som en mask, kan inte sitta, inte ligga,inte bli buren, inte någonting. Och det mattas inte av. Han skriker som om kniven satt i honom. Och vi kan inte trösta honom eller få honom lugn. Fy fan vilken ångest!
I med en Alvedon i rumpan och ringa till sjukvårdsupplysningen.
Vilket jag visste från början och från tidigare erfarenhet, var helt onödigt, värdelöst och slöseri med tid och telefontaxa eftersom de inte kan NÅGONTING där. Åhh, men det fattar väl vem som helst att han nog har ont! En mer självklar sak får man ju leta efter. Jag vill ha konkreta råd, kan det vara tarmvred? Huvudvärk? Öroninflammation? Hur fan beter sig barn när de får dessa åkommor? Är det nåt av det han har?
- Mja, ni kanske kan prova att gå omkring med honom och försöka trösta honom? Och kom ihåg att vara lugna, barn mår bra av att föräldrarna är lugna.
Tack för ingen hjälp. Exakt vilken funktion har sjukvårdsupplysningen egentligen? Förutom att ge värdelösa råd?
-Nä, när vår son börjar skrika hysteriskt av smärta brukar vi lägga ned honom på golvet och gå därifrån. Det känns inte alls naturligt för oss att då ta honom i famnen och försöka trösta honom. Så tack för att du sa det. Så att vi vet. Bra tips, eller hur Magnus? Skriv upp det i din kom- ihåg- bra- saker- bok.
Så det blev varken restaurang eller sömn ikväll. Vi sitter hemma och väntar på att effekten av Alvedonen ska avta. För att se om han får sådär ont igen.
Han somnade nämligen helt utmattad 5 minuter efter att jag pratat med värdelösa tanten. Och sover fortfarande. Utan middag eller nattvälling i magen. Så han vaknar nog lagom till att vi precis har somnat. För att få mat, leka och sånt han missade ikväll. Eller för att han har ont någonstans.
Vi får väl se.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Oj - stackarn! Det där låter inte så kul. Hoppas han kryar på sig snart så ni kan göra ett nytt middags-försök!

Evelina sa...

Hur gick det?
kram