Julstök

Jag älskar julen. Det är den bästa högtiden. Först så mycket julpynt så hälften vore nog. Julgardiner, tomtelampskärmar, både stjärnor OCH stakar i samma fönster, hela kittet. Sedan pysselkväll runt lucia, när det bakas pepparkakor, görs tryffel,stöps ljus och dricks Long Island Icetea`s. På julafton är det mycket mat, mycket mys och många (dyra) klappar. Man börjar med gröt på morgonen, Kalle vid tre, sedan ett fullsmockat hemmagjort julbord och sen julklappsutdelning. Man får ett paket i taget så att alla kan se hur fin och dyr klapp man fått. Stoj och stim och tjockt med folk. Mycket alkohol. Om man vill. Så har det alltid varit.
Magnus är inte lika tänd på julen. Hemma hos honom har det varit en stillsam högtid med hemmagjorda klappar. Tyst dag, revbensspjäll till middag, Karl Bertil Jonsson och sedan julklappsrim på klapparna. Seriösa rim. Inte nödrim som jag är bra på. Sen är det Whiskey och kanske Alfapet. Vuxet liksom. Lite ångest tycker Magnus.
Kulturkrock.
Båda alternativen har sin charm. Vi försöker skapa oss en egen tradition, som kanske kan kombinera det bästa från två världar.
Första julen med barn drabbades vi av vinterkräksjuka och fick stanna hemma.
Fatta vilken antiklimax. Som jag hade laddat.
Nu i år hittar jag inte ens pyntet. Det står väl längst in i förrådet på vinden.
I lägenheten trängs flyttkartonger, babygym och dammråttor.
Vi ska vara utflyttade den 11 januari och ska dessutom hinna vara en vecka i fjällen runt nyår. Så i år blir det inte heller som vi (jag) är van vid. Vi julstökar bort våra ägodelar i stället.
Flyttstädar istället för tänder fjärde ljuset.

Men nästa år, då jävlar.
Då blir det tomtegröt, tomtelampskärmar, tomte och en sprakande brasa ute i stugan. Med nära och kära, sprit och julbord (med revbensspjäll), många små klappar med lagom lätta rim om man vill, fast flest klappar till barnen och både Kalle och Karl Bertil Jonsson.
Det bli mysigt det.
Jag längtar redan.