Tänk att saker och ting faktiskt fungerar utan min inblandning. Jag som alltid trott att jag är oumbärlig. Utan mig stannar världen, typ.
Så är det kanske inte.
Sommarstugan blir mer och mer bovänlig och färdig. Magnus håller just i detta nu på att byta tak på rucklet. Som snart inte är ett ruckel längre. Vi har med enkla medel och minimal budget gjort om hela köket, sovrummet och ordnat ett superfint badrum. Finare än lägenheten i stan faktiskt. Enda smolket i bägaren är att vi valt vit fogmassa. Vattnet härute färgar allt bajsbrunt. Så vårt fina badrumsgolv är svart med bajsbruna fogar.
Det mesta av detta har Magnus gjort.
Magnus har även bytt tak på lusthuset så med lite färgblaskande, golvslipning och infravärme blir det ett perfekt häng för höstens kräftskiva.
(Det enda som är kvar att göra nu, enligt den ursprungliga planen, är: Installera kaminen. Ta upp vardagsrumstaket till nock och isolera samt göra sovloft ovanför "biblioteket" i samma veva. Göra bibliotek av biblioteket. Fixa nya innerväggar till barnens rum. Slipa alla golv och behandla dessa. Tilläggsisolera hela huset och byta ytterpanel. Bygga en enorm altan runt hela huset och fälla in en pool. Styra upp trädgården/tomten. Lite småfix alltså).
Noel har precis blvit beviljad avlösarservice. 16 timmar i månaden. Fyra timmar i veckan. Det är Magnus som har fått igenom detta.
Noel har fått Botox i benen och rör i öronen. Magnus har planerat in detta samt sett till att gå på återbesök.
Som sagt; det mesta har funkat trots att jag inte kunnat vara behjälplig. Inte kroppsligen i alla fall.
Men lite inblandad har jag nog varit. Tycker jag mig se på färgval och inredning. Och höra på språkutveckling. Och märka på att det inte kommer betalningspåminnelser i brevlådan.
It takes two och så vidare...
1 kommentar:
vilken fixare magnus är, en guldklimp har du hittat!
Kram på er!
Skicka en kommentar