Det har väl inte undgått någon att vi skaffade katt för ett tag sedan. Något vi med jämna mellanrum ångrar. Som på nätterna. Otaliga fotattacker, idiotrace och "jagharneralltsomlåtermycketochärspecielltvärdefulltförhusseoch
mattepåstengolvetelleriminvattenskål"
Som mattes nya mobiltelefon.
En annan specialare är att gå in i Noels rum och JAMA HÖGT precis när Noel håller på att somna, alternativt hoppa upp i Noels säng så att Noel helt säkert blir alldeles klarvaken igen.
Katten, som för övrigt kallas just för "Katten" är emellanåt mycket trevlig och social och gillar speciellt att vässa klorna på Magnus ben, med eller utan byxor.
Min nya mobiltelefon klarade fallet ned i vattenskålen sådär. Den lever ett eget liv efter det.
Magnus å sin sida lyckades förlägga sin telefon inatt. På vägen hem från en fest. Han har, fast det minns han inte, pratat med två personer på vägen hem från festen, sedan reflekterat över att han saknar mobilen. Så någonstans mellan Kungsgärdet, två telefonsamtal och Luthagen försvann den. Det gjorde honom smått panikslagen eftersom jag sov på annan ort med Noel och är ytterst nära en förlossning.
Som tur var födde jag inte barn i natt, även om det känns nära nu.
Igår gjordes en ny koll. Tappen fortfarande kort men inte kortare. Livmoderhalsen är "vidare" vilket inte är så bra. Bebisen ligger med huvudet nedåt fortfarande, vilket ökar trycket på tappen.
Direkt efter undersökningen började jag få mycket sammandragningar, vilka har fortsatt under natten och idag. Jag känner att det händer grejer "därnere". Ska på ny koll om sex dagar.
Jag tror tyvärr att ungen har kommit ut innan dess. För att måla fan på väggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar