När jag var barn ville jag bli vuxen, rik och ha en bil, när jag blev stor. Jag skulle dessutom ha barn och vara gift med min Ken, efter ett hejdundrande sagobröllop med prinsessklänning och hela kittet. Och naturligtvis ingick en häst minst, i mitt vuxenpaket. Att omsätta detta i praktiken skulle väl inte bli så svårt, det var väl bara att få ett jobb? Och jobbet man fick skulle naturligtvis vara jätteroligt och generera massor av pengar så att man egentligen inte behövde jobba och kunde skaffa ännu fler hästar. Och mina barn skulle ha fri tillgång till allt, såsom prenumerationer på Min Häst och Kalle Anka, godis och läsk, månadspeng och de skulle ALDRIG behöva diska eller bädda sängen. De skulle få stanna uppe hur länge som helst på kvällarna och titta på skräckfilm, och få åka till mormor och morfar precis när som helst, eftersom det är det bästa stället på jorden.
Nu sitter man här, snart 30 år senare. Vuxen? Ja tyvärr. Rik? Jovars, med veckans löneförhandling så blir det nog lite slantar över. Bil? Ja, fy fan vad dyrt och onödigt. Barn? Ja. Ken? Nja, kanske inte men jag är glad att Magnus inte är en plastig, ständigt leende typ utan könsorgan. Sagobröllop? Räknas en anonym förlovning i en sunkig sovkupé på Malmötåget?
Häst? Ja, men tiden räcker inte riktigt till. Fått jobb? Ja, inte kom det någon och ringde på dörren och levererade det i ett litet rosa paket. Det finns en viss skillnad mellan att få och skaffa. Hur är det då med mitt barn, undrar ni säkert, får han allt?
Han prenumererar på kläder (!), men inga tidningar. Godis och läsk är naturligvis inte ens alternativ här hemma. Vem vill ha ett tjockt och sockerberoende barn? Månadspeng? Räknas det att jag sätter in pengar på ett sparkonto varje månad till honom. Som jag lite senare på månaden sätter tillbaka på mitt eget konto för att kunna tanka den där förbannade bilen?
Naturligtvis ska han lära sig att diska och bädda sängen när han har åldern inne, han får inte bli nån hemsk morsgris. Uppe länge på kvällarna? Ja, ofrivilligt från min sida. Får man sedera sitt barn på konstgjord väg? ( Läs sömntabletter) ( Läs ironi). Skräckfilm? Aldrig i livet. TV- tittande endast när det är barnprogram. En kvart eller så om dagen. Åka till mormor och morfar? Ja, men när de vill.
Kort sagt; jag har blivit min egen mamma. Som jag svor på att aldrig bli. Eftersom jag skulle bli en rolig och kravlös vuxen.
3 kommentarer:
Hahaha :-) Visst är det hemskt när man plötsligt inser att man har blivit ALLT det där som man svor på att ALRIG bli när man var 14 eller nå´t. Men jag tror man kan trösta sig lite med att det händer alla. Och när man väl har upptäckt det så kan man ju börja revoltera. Sig själv kan man ju ialla fall FÖRSÖKA ändra på. Det gick ju inte att ändra på mamma :-) Ha det bra!
Helt OT till ditt inlägg men...
Ni känner inte behov av en båt också? Det är väl ett måste när man har en sommarstuga!?! En liten röd öppen plast historia, defekt båtmotor kan ingå om så önskas. Eller ja defekt, man kan ju backa med den. Framåt är en annan sak. Vi har av en händelse en till salu. 5000:- Gör billigt. Finns utanför Karlstad.
Vi råkar nämligen ha köpt en båt till. (Hur man nu råkar göra det)
Hoppas allt är bra med dig och övriga familjen. Tänker på er titt som tätt och undrar hur det går för er lille kille. Han kanske inte är så liten längre!?
Ha de
Kram Linda
HAHA.. Jag bara älskar att läsa din blogg. Även jag tänkte att när jag blir stor, då ska minsann mina barn få äta godis hur mkt de vill.. Nu när jag är gravid så kan jag bara skratta åt mina tankar.. GODIS?.. Kanske på lördagar..När h*n blivit lite äldre... Frukt är bra=)
Skicka en kommentar