fredag 2 oktober 2009

Man rår inte över allt

Mycket har hänt.
Omvälvande och livsavgörande saker på alla fronter.

Först fick vi ju ett barn till. Ett riktigt mönsterbarn som sover om nätterna och äter när han är vaken.
Sen fick jag endometrios. Jag lovar att jag var nära att döden dö. Förlossningen var en njutning i jämförelse. In på sjukan igen med dropp och hela skiten. Förhoppningsvis frisk nu.

Sen var vi hos en psykolog med Noel, då han ingår i en studie av prematura barn där denna psykologutredning ingår, och hon berättade att han ligger före sin tid i sin verbala förmåga och förståelse osv. Men att han avviker i en del saker. Troligtvis någon form av autism. Mer åt Aspergerhållet än något annat. Men en tydlig störning, ja.
Autism.
Vi har misstänkt men inte riktigt tagit in. Min lilla bebis. Min ögonsten.
Så nu känns det sådär. Ännu mer barnhab, ännu mer träning, ännu mer fokus på Noel.
Många fler utredningar, vända ut-och-in-på.
Som Magnus sa; varför kan vi inte en enda gång få ett besked som typ; ja här ser det ju helt normalt ut. Här finns inga problem.

Sen har vi sålt vår lägenhet. För äckligt mycket pengar. Vi har gjort en vinst på mer än 800.000 kr. Nästan en miljon alltså.

Sen har vi köpt en STOR lägenhet. För äckligt mycket pengar. Det är sjukt egentligen, hur lite respekt man helt plötsligt har för hundratusen kronor hit eller dit... Vi slänger oss med de summorna som om de vore fickpengar.
- Ska vi välja det där svarta ekgolvet som kostar typ hur mycket som helst?
- Om vi väljer det där köket kostar det bara 27 000 mer än standardköket.
- En annan fläkt kostar bara 7000. Småpotatis.

Men vi har ju råd! Vi har nämligen 800.000 kr att sätta sprätt på.

Synd att de pengarna inte kan bota min son.
Men vill jag verkligen bota honom? Han är ju verkligen världens gulligaste, underbaraste, gladaste och sötaste unge. Med eller utan diagnos.
Han skulle ju inte vara Noel utan sina egenheter.
Som jag ju älskar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis till att du mår bättre OCH den fantastiska försäljningen!
Jag tycker att ni har överbevisat läkarkåren med Noels utvecklingskurva flera gånger och ni kommer säkert göra det den här gången också. Ni är ju det bästa för Noel!
Kram A-S

Evelina sa...

Men lilla gumman, jag blir så rörd när jag läser om plutt-Noel,tårarna rinner. Han är ju världens goaste son för er vad som än händer, ni är ju de bästa föräldrar för honom! kan inte tänka mig ett par bättre päron än just er!vet inte vad jag ska säga.

Grattis till den stora vinsten på lägenheten!
kram på er1

Sofia sa...

Tack

hjon sa...

Skönt att du mår bättre, men endometrios brukar inte ge med sig helt. Eller det har iaf inte gjort det för min fru. Diagnoser är tråkiga att få, man blir rädd att tappa bort de man älskar bland generaliseringarna.

Skönt att ni verkar dedikerade och att ni får bo bra, det hjälper faktiskt.