Jag vill ha en till

Vårt oglamorösa liv rullar på. Vilhelm har nu börjat vakna kl. 02.00. Alltså, jag repeterar. 02:00. Då är det, i hans lilla värld, morgon.
Jag avskyr honom då. Just precis då när han bökar och stökar och säger tittatittatittitt och mamamamamamämämämä och står och gungar på alla fyra och håller på att ramla ur sängen. Då är han det värsta jag vet.
- MenförihelveteungjävelSOV, säger jag lagom högt för att Magnus också ska vakna. Annars vaknar inte Magnus utan sover sött vidare och jag får vara vaken själv med djävulsbebisen. Och det mina vänner, är fusk. Om jag inte får sova, då får inte Magnus det heller.
Sådan är jag.
Och jag är ALLTID tröttast. Det spelar ingen roll om Magnus faktiskt går upp 02:00 och underhåller djävulen i två timmar tills han somnar igen. Då har jag legat vaken under hela den tiden och resten av natten, eftersom jag har svårt att sova om det inte är helt tyst och stilla runt mig.
Så har det varit i åtta månader nu. Jag blir arg om Magnus hävdar att han är helt slut. Han sov ju fram till 02:00. Det gjorde inte jag, eftersom jag ammade kl 21, kl 23 OCH kl 01. Han sov dessutom efter det att Vilhelm somnat om igen. Det gjorde inte jag.
Jag är tröttast. Kom inte in och klampa på mitt martyrområde.
Sedan, när jag yrseltrött druckit fyra koppar kaffe och läst morgontidningen och klockan är 05:00 och jag tittar på min helt underbara, tjocka, glada bebis som sitter och gnager på en tandborste helt nöjd och bara flinar. Då älskar jag honom över allt annat. Och vill gärna ha en till liten bebis.